Fotterapeutens ”dilemma”

Vi fotterapeuter får inte sätta diagnos på nagelförändringar,
men... med lång erfarenhet och medicinska kunskaper borde vi
åtminstone kunna ha en teori om vad vi tror att det är.
Framförallt kan vi hänvisa kunden vidare vid misstanke om sjuklig förändring
(utan att skrämmas för mycket). 
Klart är också att vi medicinska fotterapeuter i framtiden
borde kunna ta sporprover vid misstänkt nagelsvamp. 
Här dominerar Trådsvampen Tricophytum Rubrum.

Har man en misstanke om tumörväxt under eller kring en nagel
är det viktigt att kunden förstår att han/hon behöver kontakta sjukvården. 

Det finns många receptfria produkter mot nagelsvamp
 som riktar sig direkt till konsumenter på apotek i dag.
Det är bara att knalla in och köpa,
men vi vet ju att cirka hälften av alla nagelförändringar inte orsakas av svamp
och apoteks­personalen kan omöjligt se med blotta ögat vad förändringen beror på.

Om konsumenten istället först går till en medicinsk fotterapeut
så är chansen mycket större att han eller hon får rätt rekommendation och behandling.
Vi är ju specialiserade på just fötter och naglar och känner också
ofta kundens fötter väl och följer förändringar.
Därför tycker jag att vi är lämpade att ha medel till försäljning. Vi kan också motivera kunden väl.

Vad händer då om vi ändå skulle rekommendera svampmedel till en kund som inte har nagelsvamp? 
Inte mycket mer än att det inte hjälper.

Om vi är professionella och fotograferar och dokumenterar så ser vi också resultaten.
Hjälper inte produkten över tid (ett par månader) kan ju kunden avbryta behandlingen
eller gå över till annan produkt. Vi är ju bäst på fötter!

                                              Carola Richardson fotterapeut